drygt

Hemresan efter träningen idag gick inge vidare. Linn bestämde sig för att ta en buss tidigare och därmed fick jag åka bussen hem själv. Jag sätter mig på buss 836 mot Norrby. Det är väl ca 7 pers på bussen. Jag lyssnar på musik och halvsover. Resan flyter på, ingen plingar ingen stiger av. Smidigt. Bussen börjar närma sig min busshållplats, järnåldersringen, den sista stationen innan Norrby, LANDET. Jag tänker inte alls på att jag nu borde plinga, utan omedvetet överlämnar jag det till någon annan på bussen.... men INGEN ska av där, alltså ingen plingar. Men jag ställer mig upp ändå... men bussen kör förbi!! FAN! Och så blyg och dum som jag är så säger jag inte till busschauffören utan sätter mig irriterad på närmsta plats. Jag tar upp mobilen för att ringa hem och be morsan hämta mig ute i Norrby, YES! Slipper gå hem tänkte jag.. " du har för lite pengar att koppla upp ditt samtal " FAAAAN! därefter ser jag att batteriet är jätte lågt. 
Aja, jag får gå hem då.. Kliver av bussen på smultronvägen. Musiken i örat är bara på sorgliga låtar. Komiskt nog dyker låten "everybody hurts" med R.E.M, nu tyckte jag verkligen synd om mig själv. Händerna i fickorna , luvan på, och huvudet neråt. 
20 meter fram, och jag gör min första vurpa denna vinter. ÅH!!!! Det gjorde självklart as ont.. jag låg kvar och ville skjuta skallen av mig. 
Och självklart i öronen " EVERYBOOODYYY HUUUURTS " fan ... är det ens värt och leva vid sånna här tillfällen? 
Jag suckade hela vägen hem, jag var as hungrig och frös i mina tygskor. 

DAGENS PRESTATION! 

over and out. 
/ N

Kommentarer
Postat av: felicia

hahahah du skulle tagit samma buss som linn :D

2009-02-11 @ 21:49:22
Postat av: Anonym

Ja, det skulle jag fan gjort !!!!!

2009-02-11 @ 21:58:44
Postat av: cassie

hahaha neaa jag döör, roligast jag läst på länge! :D

2009-02-12 @ 14:12:44
Postat av: nea

Det sög verkligen : ( haha :D men ganska rolig situation

2009-02-12 @ 17:11:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0